Häckar

Lövhäckar
De flesta lövhäckar tål att beskäras både tidigt på våren och på hösten med några undantag. Vårblommande häckar är synd att klippa på våren, då blomningen försvinner. Vänta hellre till efter midsommar. På sensommaren under JAS (juli, augusti och september) kan många formklippta lövhäckar behöva putsas ännu en gång om man klippt dem på våren. Särskilt om tillväxten varit god och man är noga med formen. JAS är en bra tid för att underhålla sina häckar och formklippta buskar, speciellt för så kallade ”blödare” – växter som savar för mycket om man beskär dem på våren.

Barrväxter
Häckar som tuja, idegran och gran klipper man på hösten när tillväxten har stannat av. Barrväxter ska man beskära antingen före eller efter vegetationsperioden, alltså medan de vilar.

Tips:
En tumregel är att det är bättre att klippa häckar lite och ofta, så att de blir täta och behåller formen, speciellt om det är unga häckar. Vissa häckväxter går inte att beskära grovt och föryngra, för de bryter inte nya skott på gammal ved. Se listan nedan över när det är dags för de vanligaste häckväxterna att klippas.

Innan man börjar klippa formen på en raksträcka, börja med att ta bort eventuellt för tjocka grenar med grensax. För att klippa rakt är det bra att spänna en lina längs häcken om följa denna.

För att lättare samla ihop det bortklippta kan du breda ut en presenning under häcken innan du börjar klippa. Sen är det bara att vika ihop presenningen när du är klar.

Klippa häckar för bästa formen
En häck ska alltid vara svagt konisk, det vill säga bredare nertill vid basen. Detta för att ljuset ska kunna nå längs hela häcken. Annars kan den lätt bli gles och ful nertill.

En annan sak man ska tänka när man klipper häckar är om häckplantan har genomgående stammar eller är flerförgrenad. De som har genomgående stammar klipper man inte toppen på förrän den nått den sluthöjd man önskar. Sen slutar den att växa på höjden. Medan man väntar på sluthöjden klipps sidorna så att häcken blir tät, och man klipper även mellan plantorna så de förgrenar sig även inne i häcken. På flerförgrenade häckväxter behöver man inte ta hänsyn till en sluthöjd, utan kan klippa alla sidor kontinuerligt. Vid nyplantering av flerförgrenade häckar bör man klippa ner plantorna kraftig (man kan vänta till år två med) om inte detta redan gjorts. Detta för att de ska förgrena sig rikligt och bli täta. I listorna står vilka plantor som är vad.

Klippa syrenhäckar och andra lövhäckar
Med två undantag – bok och avenbok, den senare populärast av alla häckväxter just nu. För båda gäller enbart JAS-beskärning. Bok och avenbok ska man låta växa till önskad höjd innan man beskär topparna.

Aroniahäck. Flerförgrenad. Långsam, så man brukar inte beskära förrän efter 4 år efter plantering. Gallra grövre grenar som inte får blommor längre under vårvintern eller JAS.

Avenbokshäck Carpinus betulus.
Genomgående stam. Blödare, beskärs under JAS.

Blåtryhäck  Lonicera caerulea.
Flerförgrenad. Beskärs på vårvintern.

Bokhäck.
Genomgående stam. Blödare som klipps i JAS.

Buxbomhäck.
Flerförgrenad. Går att beskära flera gånger, gärna mellan maj-juli, sen igen i tidig september.

Forsythiahäck.
Flerförgrenad. Tål hård beskärning. Vänta till efter midsommar för blommornas skull.

Hagtornshäck Crataegus.
Flerförgrenad. Snabbväxande och måste klipps i JAS varje år eller beskärs under vårvintern.

Häckhagtorn Crataegus flabellata var. grayana.
Flerförgrenad. Beskärs på vårvintern.

Häckoxbär Cotoneaster lucidus.
Flerförgrenad. Tål hård klippning. Beskärs på vårvintern och kan trimmas under säsongen.

Lagerhägg Prunus laurocerasus.
Flerförgrenad. Tidig vår putsas vinterskador och äldre grenar gallras på olika höjd. Synd att klippa med elverktyg då de stora bladen blir så fult kapade.

Ligusterhäck Ligustrum vulgare.
Flerförgrenad. Tål hård klippning. Beskärs på vårvintern och JAS.

Måbärshäck Ribes alpinum.
Flerförgrenad. Beskärs på vårvintern och kan trimmas under säsongen.

Oxelhäck Sorbus intermedia.
Flerförgrenad. Beskärs på vårvintern.

Prakthäggmispel Amelanchier lamarckii.
Flerförgrenad. Beskärs under JAS.

Schersmin Philadelphus.
Flerförgrenad. Gallra hellre gamla överblommade grenar efter blomningen. Nya blomanlag kommer på fjolårsskotten.

Snöbärshäck Symphoricarpos albus.
Flerförgrenad. Klipps på vårvintern. Blir lätt risig så klippa bort äldre grenar nere vid markytan varje år.

Spireor Spiraea.
Blir finast om de får behålla sin naturliga form, men trimma dem på vårvintern.

Syrenhäck.
Flerförgrenad. Tål hård beskärning och kan klippas hela säsongen, men ta hänsyn till blomningen. Nya blomknopparna för kommande år bildas i augusti. Undvik glest botten genom att ta någon tjock gren långt ner varje år.

Tok Potentilla fruticosa.
Flerförgrenad. Finast som friväxande, men gallra lätt på vårvintern.

Vinterliguster Ligustrum vulgare var. italicum‘Atrovirens’.
Flerförgrenad. Tål hård klippning. Beskärs på vårvintern och efter midsommar, men klipp inte bort det vintergröna för sent på säsongen.

Klippa tujahäck, granhäck och andra barrhäckar

För de flesta barrväxter gäller regeln att inte klippa i gammal ved. Det finns undantag, som du kan se i listorna nedan. Här är det viktigt att klippa ofta eftersom det bara är årsskotten som man får klippa. Tar man bort mer blir det kala bruna partier i den gröna häcken eftersom det inte kommer skott från äldre grenar.

Cypresshäck Chamaecyparis.
Genomgående stam. Årsskotten trimmas i september.

Enhäck Juniperus communis.
Genomgående stam. Beskärs på vårvintern och årsskotten trimmas under JAS.

Granhäck Picea abies.
Genomgående stam. Årstillväxten trimmas in med några centimeter i september till november.

Idegranshäck Taxus.
Flerförgrenad. Beskärs på vårvintern innan tillväxten kommit igång, eller i september. Ska den formklippas går det bra flera gånger under säsongen speciellt under JAS.

Lärkhäck Larix sibirica.
Genomgående stam. Går att hålla riktigt smal. Eftersom den är snabbväxande får man räkna med att klippa två gånger om året i slutet av juni samt på vårvintern.

Tujahäck Thuja.
Genomgående stam. Årstillväxten klipps in på vårvintern eller JAS.